Volvo Pentas anor härstammar ur Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad som grundades 1868. Där tillverkades produkter i gjutjärn som ångpannor, kärl och behållare, plogar och tröskverk mm.
Motorproduktionen i företaget tog sin början under 1900-talets första decennium. 1907 fick Sköfde Gjuteri en beställning på en fotogenmotor för provdrift, vilket skulle bli den sedermera berömda B1:an. Konstruktörens namn var Edvard Hubendick, en ingenjör som arbetade för Ingenjörsfirman Fritz Egnell i Stockholm, som åkte till Skövde för att övervaka arbetet med motorn. Han blev senare professor i förbränningsteknik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
För den ledande industrin i denna stad var detta ännu ett exempel på många ovanliga beställningar som gjuteriet fick under denna period av industriellt uppvaknande. Skräddarsydda produkter enligt kundens önskemål var gjuteriets styrka, och när ingenjörsföretaget från huvudstaden - en viktig kund för gjuteriets turbiner - presenterade sitt förslag, började saker att hända. Namnet Penta, det grekiska ordet för fem, valdes då det enligt historien var fem män som deltog i det möte där de första ritningarna presenterades på den berömda B1:an.
Utvecklingen och tillverkningen startades upp och 1909 levererades 20 stycken B1 motorer. Tillverkningen tog fart och Penta fick sitt genombrott som produktnamn. Motorserien utökades successivt med 2-, 3- och 4-cylindriga varianter och 1919 bytte företaget namn till AB Pentaverken, eftersom motortillverkningen dominerade verksamheten. De drygt 3.200 motorer som såldes fram till 1920 hade alla ett standardvarvtal på 800 varv/minut och tjänstegjorde hos båtägare, brandkårer, armén med flera.
I början av 1920-talet var lönsamheten dålig och Pentaverken tvingades dra ner verksamheten till en mycket liten skala på grund av den allmänna depressionen som följde efter första världskriget. 1922 förbättrades förutsättningarna när Pentaverken introducerade utombordsmotorn U2 och sålde över 340 stycken motorer redan första året. Under de kommande åtta åren skulle U2 totalt sälja mer än hela den övriga produktserien tillsammans, nästan 8.000 utombordsmotorer.
Nästa milstolpe i Pentas historia kom 1925 när Penta fick sin första beställning från AB Volvo, som var en nyetablerad biltillverkare i Göteborg. Assar Gabrielsson, försäljningschef på SKF, och ingenjör Gustaf Larson, med erfarenhet från den brittiska bilindustrin, beslutade att starta upp tillverkning av en bil för svenskt klimat, kallad Volvo. Tack vare sin långa erfarenhet av motorproduktion fick Pentaverken chansen att producera en motor - till ett mycket reducerat pris - med en slagvolym på två liter och en effekt på 28 hästkrafter. I april 1927 kördes så den första Volvobilen ut från fabriken driven av en Pentamotor.
1927 levererades totalt 710 DA-motorer till Volvo. 1928 levererades
ytterligare 705 DA-motorer, och 1929 levererades 865 motorer med beteckningarna
DB och EB utöver 574 DA-motorer. Volvo blev mycket snabbt en viktig kund och gav
Pentaverken full sysselsättning och en stark tro på framtiden. Totalt
tillverkades 2 854 DA-, DB- och EB-bilmotorer mellan 1927 och 1930.
Trots att arbetsstudier och löpandebandsproduktion infördes i ett tidigt skede,
redan 1930, var produktionen av marin-, industri- och bilmotorer under ett tak
var inte längre samma smidiga verksamhet som den hade varit i början. Det var
ständiga problem under vår och sommar då det var högsäsong för Volvo och andra
kunder. Volvo var en krävande kund som var mycket eftertraktad av många andra
svenska företag, och det var ofta nödvändigt att arbeta dygnet runt för att
hinna med beställningarna. Varje år producerade företaget fler Volvomotorer än
Penta-motorer, och Volvos ekonomiska intresse i Pentaverken ökade successivt och
1935 köpte så Volvo företaget.
Volvo bytte omedelbart namn på företaget till Volvo Pentaverken och beslutade
att flytta konstruktions- och försäljningsavdelningen för icke-bilmotorer till
Göteborg och etablerade AB Pentaverken i Göteborg, det som sedermera blir AB
Volvo Penta. Redan samma år, 1935, introducerades Hesselman-motor, vilket var en
sexcylindrig råoljemotor med tre cylindrar på tomgång, en mycket avancerad
konstruktion på sin tid.
AB Pentaverken hade en tuff period under 2:a världskriget och åren som följde, eftersom allt arbete på Volvo lades på bil-, lastbils- och bussproduktionen. Försäljningsstatistiken för marinmotorer var mer eller mindre katastrofala och produktionen av utombordsmotorer, som sålde allt sämre i en tid av bensinbrist, köptes av Electrolux 1943. AB Pentaverken i Göteborg förde en tynande tillvaro under krigsåren men 1946 introducerades en oerhört viktig produkt: den första raka sexcylindriga dieselmotorn. Genom sin tysta och mjuka gång med förförbränning drog den genast till sig mycket välbehövd uppmärksamhet.
Under 50-talet som präglades av mycket produktutveckling och verksamhet för
Penta, utvecklades företaget till ett verkligt internationellt företag med ett
stort nätverk av återförsäljare över hela världen. 1954 introducerades världens
första serietillverkade turbodiesel och 1956 kom den första laddluftkylda marina
dieselmotorn. Produktionsserien av motorer utökades, och MD1 - världens minsta
dieselmotor med direktinsprutning med en revolutionerande backväxel – såg dagens
ljus.
1959 fick så Penta det riktigt stora genombrottet, Aquamatic-drevet. Den djärva
satsningen på Aquamatic var resultat av hårt arbete som hade lagts ned på att
skapa samriskföretag med båtbyggare under 1950-talet. När Aquamatic-drevet
introducerades på New York Boat Show i januari 1959, förundrades
båtkonstruktörer över hela världen. Att Penta hade lyckats föra ihop fördelarna
hos en inombordsmotor med fördelarna hos en utombordsmotor och eliminerat
nackdelarna, det kom att revolutionera båtbyggarbranschen och innebära nya
möjligheter för fritidsbåtsbranschen. Botveds Boats, en dansk båtbyggare, var
det första företaget som investerade i Aquamatic i sin nykonstruerade båt
Coronet.
Aquamatickonstruktionen sågs som ett väldigt stort hot av främst de amerikanska tillverkarna, vilka sålde stora utombordsmotorer och gjorde allt de kunde för att bekämpa aquamaticen.
Snart började dock branschen som helhet uppskatta fördelarna med aquamtic-konstruktionen och med Coronet öppnades dörren till USA-marknaden. I mitten av 1960-talet var succén ett faktum.
Aquamatic blev det andra stora genombrottet i Pentas historia och 1965 ändrades företagets namn till AB Volvo Penta. Exporten fortsatte att utvecklas och dotterbolag grundades i England, Tyskland och Italien. Försäljningen av kraftfulla, sexcylindriga dieselmotorer för industriella och marina tillämpningar fullkomligen blomstrade. 1965 såldes ca 2.000 paket med Aquamatic-drev bara till USA och för att möta efterfrågan byggdes en ny fabrik i Köping. Fem år senare, 1970, sålde Volvo Penta över 5.000 AQ-paket och ca 4.000 drev bara till USA och totalt ca 15.000 AQ-paket, och ca 5.000 drev.
Volvo Penta gjorde även intåg i Sydamerika under andra hälften av sextiotalet och det nederländska företaget Dieseltechniek köptes upp. Produktionen av drivaggregat, kompressorenheter och industrimotorer steg hela tiden. Försäljningen av GP-motorer, de kraftfulla sexcylindriga dieselmotorerna, var mycket gynnsam och andra nya produkter som introducerades var MD 19 och MD 27. Volvo Pentas tillväxt var fenomenal och i slutet av decenniet hade personalstyrkan växt till nästan 500 anställda.
Exportframgångarna fortsatte och 1973 steg exportandelen så högt som till 84 procent av produktionen. Samma år introducerade Volvo Penta S-drevet för segelbåtar och förvärvade utombordsproduktionen från Monark-Crescent, vilket tillförde nya produkter till programmet. Till att börja med var försäljningen av dessa utombordsmotorer acceptabel, men mot slutet av 1970-talet blev konkurrensen från japanerna för hård. Försäljningen minskade och produktionen i Uppsala upphörde.
Volvo Pentas nästa stora utmaning kom 1974 när företaget tog klivet över
atlanten och bildade Volvo Penta i Nordamerika varpå de 1976 byggde en fabrik i
Chesapeake för modifiering av bensin-V8:or till marina tillämpningar.
År 1977 introducerade så Volvo Penta en liten sexcylindrig dieselmotor med direktinsprutning, 40-motorn även känd som "staketmotorn". Den kallades så för att tillkomsten skedde över ett staket i Långedrag i Göteborg mellan grannarna Lars Malmros på Volvo Truck Corporation och Harald Wiklund på Volvo Penta, vilka var överens om att den motortypen saknades i deras gemensamma produktprogram.
En ny fabrik för produktionen av 40-motorn byggdes i Vara, och i början av 1977 skrev en entusiastisk fackpress att detta var "den första motorn som kombinerade accelerationskapacitet och tyst gång som hos en bensinmotor med ekonomi och pålitlighet som hos en dieselmotor."
En milsten Volvo Pentas historia är år 1980 då omsättningen för första gången uppgick till över en miljard kronor för att 1981 stiga med ytterliggare 16 procent. 1982 blev Volvo Penta ett oberoende dotterbolag inom Volvokoncernen och tempot på produktlanseringarna trappades upp samtidigt som reservdelsverksamheten började stärkas.
På åttiotalet kom flera nya marin- och industrimotorer, så som de laddluftkylda TAMD40 och AQAD40/280. De följdes av den fyrcylindriga dieselmotorn 30 och ett förbättrat S-drev. Andra produkter och nya funktioner som Volvo Penta introducerade var direktinsprutning på 31- och 41-motorerna, TID61 och 71, AQ131 och 171, AQ211, 231 och 271 V8-motorer och industrimotorn 16 liter TID162. Den viktigaste nya produkten alla kategorier var tveklöst Duoprop - världens mest avancerade INU-drev.
Under 1990-talet steg tempot på affärsverksamheten snabbt. Nya produkter
utvecklades på allt kortare tid, och organisationen ändrades konstant för att
anpassa den till marknaden. Kommersiella och industriella segment på den marina
marknaden blev allt viktigare på grund av fritidssegmentets känslighet för
ekonomiska svängningar.
1991 lanserar Volvo Penta först KAD-konceptet en kombination av mekanisk
kompressor och turboaggregat ger både hög maxeffekt och stora momentkrafter
direkt från låga varvtal för imponerande acceleration. De två första motorerna
var KAD42 med Duoprop och inombordsmotorn KAMD42 vilka rönte stora framgångar.
KAD42 blir världens mest sålda dieselmotor med Aquamatic.
1992 byggs en ny anläggning för produktionen av bensinmotorer och Aquamatic-drev
i Lexington i Tennesee i USA. Volvo Pentas EDC- electronic diesel control
(elektronisk dieselstyrning) -, utvecklat av Pelle Nestvall, introducerades 1995
och var det första elektroniska dieselstyrningssystemet som var särskilt avsett
för marin användning. Det ger inte bara nya prestandanivåer utan också
pålitlighet och säkerhet på helt nya nivåer.
1997 utökas KAD-konceptet till en komplett serie med högpresterande marina
dieselmotorer från 170 hk (125 kW) till 260 hk (191 kW): KAD32, KAD43 och den
högkvalitativa KAD44 EDC. I kombination med det unika Duoprop uppnår
KAD-serierna en prestanda som på många sätt överträffar prestandan hos
bensinmotorer, och de utgjorde därmed helt nya alternativ för prestandabåtar.
2000 tillkännagav Volvo Penta introduktionen av en helt ny motorserie som kraftigt ökar effekten upp till 1 380 kW (1 850 hk) och expanderar marknaden rejält för företagets produkter för kommersiell sjöfart. Den nya serien är byggd för att uppfylla Volvo Pentas egna höga krav och omfattar raka 6-cylindriga motorer och, för första gången i företagets historia, motorer med V12- och V16-konfigurationer.
Volvo Pentas monteringsfabrik i Kina öppnas i början av millenniet och stora
investeringar görs i den svenska fabriken för nya motorer med nya teknologier.
Försäljningen och lönsamheten ökar, och företaget är det bäst presterande i hela
Volvokoncernen. Serien för kommersiell sjöfart utökas från 24.5 liter hela vägen
upp till 65.4-liters slagvolym. Företaget börjar med e-handel och driver alla
båtar i Volvo Ocean Race. Marknaden för bevattningsmotorer förblir stark med nya
produkter som introduceras och viktiga beställningar som säkras.
Varje båt som deltog i Volvo Ocean Race 2001-2002 hade två Volvo Penta motorer
ombord, en drivmotor, MD22P, som endast kunde användas i nödsituationer under
tävlingen, och en hjälpmotor, MD2030, för att producera el ombord samt
färskvatten för att driva barlastvattenpumparna. Under hela tävlingen hade
teamen tillgång till service från flera av Volvo Pentas mer än 5 000
återförsäljare över hela världen.
Under 2001 introducerades duopropdrevet Ocean Series. Ett mycket oömt drev i
kompositmaterial speciellt framtaget för tuffa förhållanden och i extremt
korrosiva vatten. Ocean series säljs enbart i Amerika.
År 2005 introducerades, IPS eller inboard performance system, en revolution för båtlivet var ett av omdömena från pressen. IPS har en svårslagen kombination av egenskaper som ger båtägaren bättre fart, acceleration, lägre bränsleförbrukning, högre komfort och enklare manövrering.
Källa: Volvos hemsida